KTM geniala kopplingsfjäder

2012 dvs för tio år sedan lanserade KTM koppling med vad som på fikonspråk kallades DDS fjäder. Vanligen mer känt som belleville spring eller på svenska tallriksfjäder. Direkt fick man kritik för den konstiga känslan i handtaget och där är sålt tusentals ombyggnadskit från bla Hinson för att bygga tillbaka till spiralfjädrar. Men att använda sig av en diskfjäder är egentligen genialiskt även om känslan i handtaget inte är som den invanda. Det är betydligt bättre så det är läge att kalibrera om hjärnan istället för att lägga pengar på att bygga om. Anledningen är tallriksfjädern överlägsna egenskaper.

Fjädern/fjädrarna i en koppling har som uppgift att hålla ihop kopplingspaketet som består av stålskivor och lamellerna. Ju hårdare paketet trycks ihop desto större blir friktionen mellan lameller och stålskivor och ju mindre är således risken för att kopplingen slirar. Så i teorin borde man ha oändligt hårda fjädrar. Fjädrarnas hårdhet begränsas i praktiken av två saker, dels så behöver man orka komprimera fjädern för att koppla ur och sen behövs ett visst slir på kopplingen när man skall köra iväg. Så väldigt styva kopplingsfjädrar brukar betyda ryckiga starter och trötta underarmar. 

Spiralfjädrar till kopplingen är till sin natur linjära. Detta betyder att skall du ha en fjäder som klämmer ihop kopplingen 50% hårdare så blir det också 50% hårdare att dra in handtaget. Och det är här tallriksfjädern har sin stora fördel då den med rätt design kan öka klämkraften mycket mer än kraften som krävs för att dra in handtaget när man kopplar ur. 


Här till höger är diagrammet för hur KTM kopplingsfjäder 78132005000 ser ut. Kraften för att komprimera fjädern stiger fram tills den är 2,9mm hög för att därefter snabbt falla av. Så förspänner man fjädern tills denna punkt får man maximal klämkraft i lamellpaketet och när du sedan drar in kopplingen blir fjädern snabbt mjukare= handtaget blir lättare att dra in. Så man kan ha kakan och äta den samtidigt.
För jämförelse har jag lagt in den streckade röda linjen som representerar en spiralfjäder. Samma klämkraft i lamellpaketet resulterar i en fjäder som kräver betydligt större kraft för att dra in handtaget. 


Så hur optimerar man detta?

Tyvärr så har KTM inte riktigt tagit sitt fina koncept hela vägen i mål. Det varierar friskt mellan motorer och år om fjädern faktiskt har optimal förspänning. Bästa sättet är att montera ihop kopplingen och mäta sig fram till vilken inställning som faktiskt ger rätt förspänning av fjädern. För det är förspänningen som är nyckeln. Det går inte nödvändigtvis att bara slänga i en "styvare" fjäder från en annan modell och så är allt guld och gröna skogar. För fjädern kan kännas styv och fin när du drar i handtaget men du vet inte var i diagrammet du befinner dig, klämkraften i kopplingspaketet kan vara lägre men det känns styvt i handtaget. Och tänk inte ens tanken att göra som med spiralfjädrar att lägga extra brickor bakom för att förspänna lite extra.

Så vad gör man om man har trimmat och det slirar?
Man börjar med att se till att fjädern har optimal förspänning räcker inte det så behöver fjädern bytas till en styvare. Lämpligen då med en ännu toppigare profil för maximal klämkraft. Därefter är det dags att se över lameller och stålskivor om där går att få in fler för ökad friktionsyta. Mer om det i nästa inlägg. 



  

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Rätt olja i KTM hydraulkoppling

Riktning vs balansering av vevaxlar

KTM LC4 standardras del 3